I Sverige finns idag många som är ideellt engagerade och många utav dem återfinns inom idrotten. Tusentals individer är engagerade som tränare och ledare på ideell basis. Denna studie syftade till att förstå hur individen själv ser på sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig från början samt hur man kan göra engagemanget mer långsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade tränare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys.

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för Ideellt engagemang.

Studien ämnar ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersättning, alternativt med en symbolisk summa, på fritiden. Syftet är att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett Ideellt engagemang. För att studera området har djupintervjuer används som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att få en djupare förståelse till vad som driver människor att arbeta ideellt har uppsatsen använt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gåvor som teoretiska perspektiv.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att Ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av Ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Sverige är ett unikt land med avseende på frivilligt och Ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmärker Sverige sig från andra länder, sammantaget är svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap är mycket för en enskild individ, hur räcker tiden till? Med detta som grund väcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och få en djupare förståelse och kunskap om detta.  Känner de som engagerar sig att de får något i utbyte, och finns det några fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ ansats där vi avgränsat oss till att intervjua kvinnor och män som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som är intressanta för vårt syfte har vi använt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Volunteering involves performing tasks without receiving any compensation for it. Interest in this idealistic commitment to non-profit organizations is growing and the primary reasons for this is to help other people, pursue their interests and contribute to the organization.The purpose of the study is to examine what it is that motivates individuals to commit to non-profit organizations. This study will only examine aid organizations. In order to answer the question four different theories have been used and these are the most fundamental theories in this field. These theories are Maslow's hierarchy of needs, Hertzberg's two-factor theory, Self-Determination Theory and The Gift.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete..

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på Ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.